Bra kämpat men orken tröt...
Andra matchen i Sanktan var en sen match i början av lördagskvällen borta mot Sollentuna. Förutsättningarna för oss var nog inte optimala på grund av diverse matchflyttar. Vi hade åtta av elva spelare med en match i benen från tidigare på dagen när vi samlades. Det märktes redan under uppvärmningen med "krämpor" både här och där. Men när matchen väl startade var detta som bortblåst och Ängby-tjejerna mätte sig väl med de överlag fysiskt större Sollentuna-spelarna.
Halvvägs in i första perioden kom Sollentuna runt på högerkanten och fick iväg ett skott som styrdes ut till vänster. Chansen var borta tyckte nästan alla utom en Sollentuna-tjej som skickade tillbaka bollen som med knapp styrfart träffade stolpens insida och stannade två centimeter över mållinjen... surt. Men bara några minuter senare vann ett starkt kämpande mittfält bollen och kunde vända upp och avancera mot Sollentunas straffområde. Ett väl avvägt utspel på högerkanten förvaltades med ett distinkt högerskott intill målvaktens högra stolprot och så var det kvitterat. tyvärr avslutades perioden med att Sollentuna vann en boll på vår utspark mitt på vår planhalva. Direktskott otagbart till höger om vår målis och vi gick till pausvila med ett måls underläge.
Andra perioden var vår spelmässigt bästa. Vi pressade stundtals Sollentuna så pass att de knappt kom över på vår planhalva. Men när de gjorde det var de riktigt farliga och tio minuter in i perioden lyckades de vinna bollen på högerkanten igen och fint spela fram den i mitten. Återigen ett snabbt avslut som styrdes ut till en hörna. Väl slagen gick bollen genom vårt straffområde men vi kunde inte rensa den längre än till en friställd mittfältare som nöp till direkt och så låg vi under med två bollar. Vi fortsatte att pressa högt och vann många bollar på Sollentunas planhalva och som en följd fick vi en hel radda chanser. Men vi tog lite för lång tid för oss att komma till avslut så Sollentunatjejerna hann få en fot emellan varje gång... förutom en och då placerades bollen otagbart till vänster om Sollentunas annars storspelande målvakt. Reducerat - det kändes bra! Den höga pressen fortsatte och kanske var vi lite väl högt uppe för i slutet av halvleken kom Sollentuna fram på vänsterkanten och hade två nästan helt fria spelare i mitten av straffområdet. Inte mycket annat att göra än att plocka ut bollen ur maskorna igen.
I den sista pausen kändes det ändå positivt. Vi gjorde mycket bra och helt rätt - det här skulle vi nog kunna vända. Och i början av tredje perioden fortsatte vi spela som i den andra med hög press och många vunna bollar på Sollentunas planhalva. Sollentunatjejerna var genomgående mycket skickliga med bollen och stressade sällan upp sig även om vi pressade högt så vi fick jaga väldigt mycket. Och någonstans i början av tredje perioden tog nog det hårda matchandet ut sin rätt. Vi hamnade någon meter efter i fler och fler dueller och vann inte lika många bollar som tidigare. Efter ungefär tio minuter hade vi dock ett bra läge i straffområdes högra del. Efter fina dribblingar stämplades vår topp så att foten blev blå och hon tvingades vila resten av matchen (utan sko på foten). Domaren uppfattade inte situationen utan blåste av för skada med nedsläpp som följd. Vi tyckte nog att han kunnat blåsa av och peka på straffpunkten istället. Med bara en avbytare kvar så orkade vi inte pressa lika högt och Sollentuna kunde flytta fram sina positioner mer och mer... och med tio minuter kvar kom det matchavgörande målet från deras sida. Vi förlorade bollen vid mittlinjen och hamnade med bara tre försvarare mot Sollentunas fem framrusande spelare och då är det inte lätt att freda målet. Och av bara farten gjorde Sollentuna ytterligare ett mål med mindre än tre minuter kvar av matchen.
Med tanke på förutsättningarna tycker jag ändå att vi presterade bra i denna match. Sollentuna är ett bra lag och vi höll uppe spelet väl i stort sett hela matchen. Det finns självklart mer att önska och då tänker jag främst på distinktare passningsspel, mer bollar på ytor och ännu mer löpningar utan boll. Men när man spelat en match bara några timmar innan är det fullt förståeligt att orken inte riktigt finns att ta den där extra löpningen gång efter gång.
Även i denna match fick vi hjälp av "inlån" från F06 och det är kul att se att de klarar sig så bra mot äldre motstånd. Det bådar gott för framtiden! Nu får vi ladda batterierna i ett antal timmar så ser vi vad vi kan åstadkomma mot Spånga i morgon - Det ska bli kul.
Vid en ny sidlinje,
Pelle
