En tuff söndag...
Söndag eftermiddag med strålande sol och fint matchväder. F04/05 ansvarade dessutom för cafévagnen så vi hade lite fler föräldrar än vanligt på hemmamatchen mot Lidingö.
Vi mötte Lidingö borta i våras och förlorade med uddamålet så vi tyckte att det var vår tur att gå segrande ur striden denna gång. Efter en jämn inledning på matchen kom Lidingö fram i ett fint anfall på högerkanten som resulterade i en hörna. Hörnan hanterade vi bra och rensningen kändes säker då den nådde till mittplan men där mötte Lidingös ena back med en sträckt vrist och bollen seglade otagbart in i vårt högra kryss. Lite snopet hade vi hamnat i underläge. Perioden direkt efter målet spelade vi med nerverna utanpå tröjorna men efterhand kom vi in i ett lugnare och säkrare spel och efterhand flyttade vi spelet från egen till Lidingös planhalva.
Som så många gånger tidigare spelar vi bra fram till straffområdet men väl där gör vi det lite för omständligt och de riktigt farliga lägena uteblir. En långboll från eget försvar upp mot Lidingös vänstra hörnflagga ser till en början inte ut att bli något annat än att de täcker ut till inspark, men vi lyckas vinna bollen. Bollen drivs utmed kortlinjen och med ett konstskott placeras bollen i bortre burgaveln. Det är kvitterat. I slutet av halvleken pressar vi på för ett ledningsmål och har några riktigt fina chanser. Lidingö kommer också fram på kanterna och i ett anfall får det på ett bra avslut som enhandsräddas till en resultatlös hörna. I halvtid pratar vi om att vi måste vårda bollen och spela på ytorna snarare än på spelarna. Det är svårt. En annan sak vi trycker på är att vara mer aggressiva i straffområdet. Man behöver inte bara göra snygga mål - det viktiga är att man är där bollen kommer och "trycker" in den. Det är något vi tränat på och snackat mycket om under väldigt lång tid.
I andra halvlek pressar Lidingö till en början tillbaka oss och vi ägnar oss mer åt försvarsspel än anfall. Uppoffrande backar och en orädd målvakt ser dock till att Lidingö inte kommer längre än nära. Ett fint anfall på vänsterkanten avslutas med ett distansskott som styrs ut till en högerhörna. Nu har vi chansen. Hörnan är hårt slagen och skruvad mot bortre stolpen med två (!) spelare som försöker nicka... Mittfältaren hinner först och sätter distinkt pannan till bollen och ledningen är ett faktum. Exakt som vi tränat och som vi vill att vi ska utnyttja våra chanser - jättebra!
De återstående cirka 10 minuterna byter vi likvärdiga chanser med varandra utan att något av lagen har mer övertag på det andra. Efter matchen kommer Lidingös tränare och säger att i deras lag innebär "nickmål glass till alla"... kanske något vi ska införa?
Den andra matchen, på Ekerö, hade avspark en dryg timme efter att den första avslutats. På grund av sjukdom och andra förhinder var det fem spelare som dubblerade vilket gjorde att vi kanske var lite sega i starten. Ekerö var dessutom väldigt starka. Det blev full fart direkt. Efter fint spel på vänsterkanten kommer deras topp helt fri men "luftsparkar" så vi klarar oss med andan i halsen. Bara några minuter senare kommer de runt på högerkanten och frispelar en tjej i straffområdet som placerar in bollen till vänster om vår målvakt. Nu var hon lite "för fri" och var offside med ett antal meter. Offside-regeln har nog inte landat helt hos våra tjejer som surade efter ett insläppt mål innan de förstod att domaren helt riktigt blåst för offside och inte mål.
Under den efterföljande tio-minuters perioden lyckades vi successivt höja spelet och kommer till fler och fler avslut. Ett inspel från vänsterkanten möttes av vår offensiva mitt-mitt som drog till direkt. Tyvärr med mer smalben än vrist så bollen tog en vid och hög bana. Det blev dock mycket farligt eftersom bollen träffade ribban och studsade precis förbi våra framrusande spelare. Efter ytterligare några minuter spelades bollen ut på högerkanten. Ett fint inlägg rensades undan av Ekerös försvar men inte bättre än att vår vänsterback kunde plocka upp bollen och placera in ett skott vid höger stolprot. Mål och en ledning som stod sig halvleken ut.
I pausen var det många som var väldigt trötta. Ryggläge och vatten... Vi ledare manade att spela "smart" - håll er på rätt sida om era spelare och gå fullt när ni har lägen. Det är förvisso lätt att säga, men jag måste säga att tjejerna blir bättre och bättre på att värdera situationerna. Ekerö verkade dock ha hur mycket krafter som helst och startade andra halvlek i ett rasande tempo. Efter cirka fem minuter kom de fram på högerkanten och spelade snett inåt bakåt till en helt ren mittfältare som enkelt kunde placera bollen vid sidan om vår målvakt. De fick energi och vi tappade ytterligare lite. Men det är fascinerande hur småsaker kan vända inställningen. Några fenomenala räddningar av vår storspelande målvakt och fina brytningar i försvaret gjorde att vi lyckades jobba oss in i matchen igen. En fin soloprestation på vänsterkanten gjorde att vår ytter vann sin löpduell och så helt plötsligt kom vi fram i en farlighet. Skottet smet dock precis utanför stolpen men det gjorde att Ekerö kom av sig i sin offensiv.
Mot slutet av matchen hade båda lagen några halvchanser var och vi ledare var ganska överens att oavgjort var mest rättvist - en riktig kämpainsats av båda lagen!
Jag har tidigare skrivit om att vi skulle få tränarhjälp av två tjejer från damlaget. I torsdags hade vi (äntligen) ett helt pass med Nora och Freddi som huvudtränare. Vi kommer under några veckor köra med dem som ansvariga på torsdagarna (med oss gråhåriga pappor på plats också). Våra tjejer var otroligt vetgiriga och tog till sig enormt mycket av vad "riktiga spelare" sa om träningen - det har aldrig varit lika tyst på genomgång. Jag tror det kan bli riktigt bra. Låt oss hoppas att det funkar med deras skolgång och träning/matchande i damlaget.
Vid två sidlinjer,
Pelle
